Gå til innhold
Hundesonen.no

Dersom det hadde blitt forbud mot hund i bur fra i morgen..


madam mim
 Share

Recommended Posts

Hvordan hadde du organisert hundeholdet ditt dersom det fra i morgen gjaldt samme regler i Norge som i Sverige vedr. hund i bur (Madam Mim har også lov til å drømme :sleep: )?

Klippet fra Svensk kennelklubb:.

Hund i bur – vad gäller?
Får man ha sin hund instängd i en bur hemma? Svaret är rakt och tydligt: Nej, det får man inte, inte ens i två minuter, då bryter man mot lagen.

När du har fått hem din valp är den åtta veckor fyllda och räknas enligt lagen som en ”hund”. Då gäller följande:

  • Det är förbjudet att hålla hunden i bur inomhus – om burens dörr inte är borttagen helt och hållet. Att ha burdörren öppen räcker alltså inte.
  • Det är förbjudet att hålla hunden i en ”lekhage” av fyra kompostgaller eller liknande – att det inte finns något tak på ”buren” spelar ingen roll.

Många hundar uppskattar en egen plats, en inomhuskoja, men då ska hunden själv kunna välja om den vill vara där eller inte. Fyra kompostgaller är en för liten hage, men du kan alltid skapa en större hage eller ”box” för hunden. Hur stor den då måste vara beror på hundens storlek och på hur många hundar som ska dela på utrymmet. För mer information, klicka på länken nedan.

Bunden inomhus och i trädgården

Det är som vi konstaterat inte tillåtet att stänga in hunden i en bur, och det är inte heller tillåtet att hålla hunden kopplad inomhus. Utomhus får du ha din hund bunden maximalt två timmar per dygn. Valpar under 6 månader får bara vara bundna under kortare stunder. Det går bra med löplina, men uppbindningen ska vara säker, så att hunden inte kan skada sig på den. Du kan också ha hunden i ett större inhägnat område, en rastgård av något slag, men tänk då på att det finns regler för hur stora de ska vara (se nedan) och att det måste finnas platser för hunden som kan ge både skugga och sol samt skydd mot vind och regn. I en rastgård ska det även finnas en utkikspost i form av en upphöjd liggplats. Liggplatsen ska vara minst 0,5 meter hög och vara så stor att varje hund kan ligga ner i naturlig ställning. Små raser eller hundar med nedsatt rörlighet ska ha landgång eller trappa om de inte förmår att hoppa upp själva.

Undantag från burregeln

Det finns undantag från burregeln, exempelvis för sjuka hundar som kan behöva lugn och ro och ordineras ”burvila” av veterinären. Men då måste du som ägare skriva till Jordbruksverket och få dispens, annars är det ett lagbrott. Speciella regler gäller också för transport av hundar, för djursjukhus och djurkliniker, tikar med valpar och när hundar är med vid jakt. (Vid jakt gäller burförvaring max åtta timmar under ett dygn om hunden rastas minst var tredje timme.)

Även vid utställning, prov och tävling (och träning inför tävling) är burförvaring tillåten, både för att underlätta praktiskt för dig som deltar och för att hunden ska ha en egen och lite tryggare plats bland alla okända människor och hundar. Men då ska buren vara täckt på minst två sidor samt att hunden ska rastas minst varannan timme.)

I samband med transport får hundar förvaras i bur, förvaringen får dock inte överstiga tre timmar då bilen står stilla.

Og for å svare for meg selv, det der skulle gått veldig greit - morgendagen hadde blitt akkurat som i dag og årene som har gått. :lol:

  • Like 4
Lenke til kommentar
Del på andre sider

  • Svar 144
  • Created
  • Siste svar

Top Posters In This Topic

Top Posters In This Topic

Popular Posts

Jeg bruker ikke bur, så den eneste forandring for meg ville vært av det indre slaget. Altså en kamp mot min indre bitch fordi jeg hadde vært så frista til å anmelde folk som uvettig putter bikkja i bu

Slik jeg ser det, så handler ikke denne loven om å "ta" de som setter valpen i bånd inne i ti minutter for å roe den ned, eller de som setter hunden i bur i fem minutter mens de soper opp knust glass

Men selv om loven er krass og selv om den ikke kan følges opp i praktisk, så er jeg svært glad for at den er der. Fordi den sender et signal om at det ikke er akseptabelt med utstrakt burbruk når det

Er dette loven, eller en blogg om *noen*s meninger om loven?

I det daglige hadde det hatt liten betydning for oss, med unntak av den ene kvelden annenhver uke når vi har besøk av en hund som Kovu ikke takler. Takk og farvel til dem. Ja, og muligens nevøen som er redd for Kovu.

Jeg er helt enig i at man kan bli mer bevisst på dette med burbruk, men jeg håper virkelig ikke at vi får en kopi av den svenske loven. Det må gå an å tenke selv, men å kunne bruke verktøy med fornuft.

  • Like 3
Lenke til kommentar
Del på andre sider

Eneste jeg kommer på som vil være berørt av det er om jeg er på kurs eller tur som gjør at hundene må overnatte i bilen om natten. Men det er heldigvis skjeldent. Evt så har jeg stor "hundegård" bur som alternativ inne (er vel plass til 5 AK som kan strekke seg ut)

Utenom det, nei kan ikke si at jeg blir berørt.

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Er dette loven, eller en blogg om *noen*s meninger om loven?

I det daglige hadde det hatt liten betydning for oss, med unntak av den ene kvelden annenhver uke når vi har besøk av en hund som Kovu ikke takler. Takk og farvel til dem.

Jeg har vært inne på Svenske kennelklubben sin side og egenhendig brukt saksa og stjålet og deretter har jeg egenhendig limt dette inn her. Tyveri med andre ord. :sleep:

  • Like 1
Lenke til kommentar
Del på andre sider

Ingen store utfordringer her. Bur brukes kun i sjeldne, spesielle tilfeller, hvor jeg "må" (må er jo relativt selvsagt da man kan la vær å dra til slike plasser/turer/folk eller la vær å ta med hunden), men jeg hadde nok fortsatt å brukt bur, stengsel eller bånd i de tilfeller jeg må(kurs, borte på besøk til enkelte osv), uavhengig av loven. Vil de ta meg for å bruke bur, grind eller bånd et par timer i året etter at hunden har fått en lang god luftetur så får de bare gjøre det, heller det enn at jeg ikke får livet til å gå opp med en "dum" hund(alternativ avliving), at jeg ikke får vært med på kurs/trening eller at jeg ikke får besøkt noen av vennene mine/blitt med på viktige aktiviteter, men det er selvsagt siste utvei å bruke bur.

  • Like 3
Lenke til kommentar
Del på andre sider

Det eneste som jeg er usikker på om kan bryte loven er når jeg er på heldagskurs. Da er Ozu i bilen kanskje opptil to timer sammenhengende før vi har praktisk trening. Men da er han løs i bilen fordi jeg synes bilburet er for lite å ha ham i så lenge av gangen.

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Det sto vell stå bundet, ikke koblet på tur :)

Denne?

Utomhus får du ha din hund bunden maximalt två timmar per dygn.

Det gjelder vel om man har hunden stående ute i kjetting eller lignende.

Loven hadde ikke gjort noen forskjell for mitt hundehold.

Godt det bare var jeg som ikke forstod hva de mente :P Jeg og Svensk er ikke så gode venner :P Hehe

  • Like 1
Lenke til kommentar
Del på andre sider

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gjest
Skriv svar til emnet...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

  • Hvem er aktive   0 medlemmer

    • Ingen innloggede medlemmer aktive



  • Nye innlegg

    • Hei! Med straff mener jeg noe som avbryter og på sikt reduserer den uønskede adferden. Hva det er og hvor hard straffen er vil selvsagt avhenge av hund og situasjon. For mitt eget vedkommende er det i en del tilfeller nok med et bestemt "nei" for å avbryte stirringen. Men det er jo per def straff det også. Ja, leash-pop kan funke på noen hunder, men i slike situasjoner er min erfaring at man også bør være litt forsiktig med det, da leash-pop faktisk også kan trigge utagering.   Ja, enig i det du sier om å bruke metode som kan utvikle stress ved passering. Det er også noe av grunnen til at jeg bruker motbetinging når avstanden er stor nok. Jeg har forøvrig god erfaring med å benytte motbetinging på langt mindre avstand etter å ha straffet tidligere. Dermed unngår man også stress og at hunden assosierer motgående hunder med noe negativt.   PS! Veldig bra jobbet at det har funket for deg kun med motbetinging.
    • Jeg tenker det kommer an på hunden. ..og hva du mener med straff. Er det en innarbeidet lyd som indikerer avbryt, ellers..? Hva ellers?  Fra YouTube ser det ut som såkalt "leash pop" fungerer på mange hunder. Det finnes jo mange grader av det, det trenger ikke være så kraftig at det gjør vondt, og det kan fungere som Caesar Millans: "Tssscht!" for å få kontakt på en måte som ikke fungerer som belønningsmarkør, men advarsel om at nå blir jeg sur og det blir kjip stemning her? Mange hunder tar det til seg at fører er misfornøyd. Mer interessant å gjøre fører happy. Så er det andre hunder som ikke kunne brydd seg mindre om det.  Personlig er jeg skeptisk til å gjøre noe hunden kan utvikle stress ifbm passeringer av. Motbetinging har alltid fungert for meg, men det kan som du sier ta tid, og jeg vet om TO meget erfarne som ikke har lykkes med den metoden på sine hunder selv etter to år med konsekvent trening, så 🤷🏼‍♀️ Privattimer med erfaren instruktør?    Edit: Av alternativ adferd virker sitt litt kjedelig. Hvor mye begeistring og belønning er hunden vant med at en plain sitt utløser? Jobbe den opp litt om det har gått rutine i den?
    • Hei! Slik jeg ser det er det i hovedsak tre metoder hvis man har passeringsproblemer: 1) motbetinging/sladring, 2) alternativ adferd (f eks sitt eller fot), 3) straffe uønsket adferd (f eks straffe/avbryte stirring, da det gjerne er steget før utagering). 2) og 3) kan selvsagt overlappe, f eks om man vil kreve en alternativ adferd. Men så til spørsmålet: Er motbetinging uforenlig med å straffe uønsket adferd? I utgangspunktet skjønner jeg at man vil svare at metodene er helt uforenlige. Jeg mener at motbetinging i utgangspunktet er en fantastisk metode, uten risikoen for uønskede "bivirkninger" hvis det gjøres riktig. Problemet med motbetinging er at det tar lang tid å komme i mål og i hverdagen vil man gjerne, selvsagt litt avhengig av hvor man bor, møte en hund som er så nær at motbetinging ikke funker. I disse tilfellene vil jeg heller avbryte/straffe stirring for å være i forkant, og så kreve at hunden min følger meg forbi, og deretter belønne rett adferd når fokuset er på meg. Dette kan virke som nærmest det motsatte av motbetinging, men det er stor forskjell på å se/registrere den andre hunden og å stirre på den. Når avstanden er stor nok vil jeg imidlertid benytte motbetinging for å passere. Tenker dere at jeg kombinerer metoder som er uforenlige? Burde jeg heller bruke kun én av dem?
    • En han. Har merket meg at andelen testosteron på kurs og trening er påfallende mye lavere enn østrogen. Ofte er det eneste testosteronet til stede i følge med sin mykere halvdel, som har dratt dem dit. Resten av testosteronet kom ferdig utlært og er ute med hundene løse i parken, hilser på fremmede i bånd, og deler villig sin ekspertise med random damer som antakelig ikke kan like mye om hund som dem selv.  #notallmen men når den taggen føles nødvendig..
    • Jeg er ute og går tur med hunden min i belte. Det er mellom 2-3 m. langt og gjør at jeg har god kontroll på henne. Hun går stort sett fint og rolig ved siden av meg. Hun kan trekke litt i begynnelsen da hun har høy energi, men ellers rolig og fint kroppspråk.  Jeg ser en fyr som kjører sikk sakk i veien på skateboard med en bulldog/boxer. Hunden stopper opp og bjeffer på min. Som den ansvarlige hundeeieren jeg er går jeg inn en sidevei for å vente på at de passerer på hovedveien. "Er hun ikke gira?" "Er det tispe?" "Dette er gutt. Han er ikke farlig?" Han spør igjen to ganger om hun ikke er gira. Jeg har sagt at hundene har møtt hverandre før og det ikke er en god match og at avstand over greit.  Hundene er tydelig usikre på hverandre og viser det gjennom kroppsspråket sitt. Dette er ikke situasjonen for å hilse. Begge hundene er i bånd. Det var forøvrig flere mennesker rundt og en vei det også ferdes mye biler fra folkene som bor der. Hvorfor så vanskelig å lese situasjonen? Eller ser jeg flere som går tur og snakker i mobil, eller med headset som stenger ute lyd og er i egen verden. Det mest frustrerende er kanskje de som snakker i tlf. som stopper midt i veien (som forøvrig er trang) med hunden sin slik at du bare må vente på at de ser deg og dere blir enige på en eller annen klønete måte om hvordan passeringen blir.  For egen og andre sin del forsøker jeg å være oppmerksom på både egen hund og omgivelser på tur. Da blir det hyggeligere og enklere for alle andre.  Sånn, det var dagens utblåsing for egen del. 
  • Nylig opprettede emner

×
×
  • Opprett ny...