Gå til innhold
Hundesonen.no

En klassiker - ensamhet & ödeläggelse


Anders

Recommended Posts

Ja, som titeln säger så har jag ett problem som nog alla hundägare har haft. Min valp förstör allt han får tag på när han lämnas ensam.

Å jag undrar väl egentligen om det här är något som dem växer ifrån eller något som jag måste träna bort...

För att ge en liten längre version av problemet:

Jag köpte en grand danois-valp för 4 veckor sedan. Han var då 3 månader gammal (alltså 4 månader nu.. <_< ).

Jag är själv en student och jag har lektioner som jag måste gå på så jag var tidigt tvungen att lämna honom någon timma eller två/dag. Jag fick honom på en fredag och under helgen lämnade jag honom ensam i små perioder varje dag...ca 30 min. Sen redan på tisdagen var jag tvungen att lämna honom ensam i två timmar. Å sen likadant hela veckan och alla veckor... Han har varit ensam ca 2-3h/dag. Det är givetvis mer än jag skulle vilja, men har inget alternativ.

I början tog han det jättebra. Första gången hittade han några pärmar han bet sönder. Men när jag bara vände dem så att ryggen på dem pekade utåt så tittade han inte på dem mer och inget annat heller för den delen. Visst han hoppade upp i säng och soffa och småbet lite på filtarna men det var inte så farligt.

Helt plötsligt efter 3 veckor så har han fått fnatt.

Han bär alla skorna från ingången och till alla delar av lgh, småbiter på dem och gömmer dem. Sen så har han fått syn på mitt skrivbord och fått tag på papper där och rivit i småbitar, dragit ut kläder från tvättkorgen.... Ja, på alla sätt han kunnat förstört lägenheten. Varje dag har jag flyttat bort saker längre och längre bort från honom. Idag flyttade jag bort allt som låg 3-5 dm från skrivbordskanten och stängde dörren ut till skorna. Nu är det ju som sagt en grand danois så det är en ojämn kamp....

Så lik förbannat hade den lille räven kommit sig upp på skrivbordet och nått mitt penn-ställ som nog är en halvmeter in på skrivbordet. Fått med sig ett gäng med bläckpennor upp i min säng och envist tuggat sönder dem......sen gick han lös på min mus-matta. Han hade även nått min fjärrkontroll som nog låg uppe på matbordet som är omringad med höga stolar...

Jag har åxå en dum planlösning på min lgh... Ett stort rum med säng, matbord, soffa, säng, data, m.m. och sen ett litet kök med in/ut-gång från lgh. Så jag kan liksom inte spärra av lgh på nåt smidigt sätt heller. Kan ju inte ha honom i det lilla köket och i resten av lgh har jag allt värdefullt och ömtåligt.... :-S

Jag brukar gå en lite längre runda på ca 30 min inne i stan innan jag lämnar honom. Han har åxå lite olika leksaker framme...bit-snöre, boll, bit-ring... Mat har han fått på morgonen...

Så en liten mer utförlig fråga på problemet.

Som valpägare får jag ju givetvis förvänta mig förstörda saker men denna omfattning känns nästan lite väl manisk. Å det jag framför allt reagerar på är att han helt plötsligt började efter 2 veckor utan problem trots att vi har samma vanor som innan.

Så vad tror ni att jag har här??? En understimulerad/rastlös valp, en som bara är nervös för att vara ensam, en helt vanlig nyfiken valp eller vad???

Å vad kan/ska jag göra för att bli av med det??? Jag har inga direkta möjligheter att börja med någon ensamhets-träning. Om en månad slutar mina lektioner så då har jag tid med det men tills dess är lgh helt förstörd och det är ju inte bra för hunden att gå runt så i en månad.

När jag kom hem nu så har han bara legat helt utslagen på sin filt och sovit.

Men nu ska jag få "hämnas" lite genom att ge honom en liten dusch för att få bort all färg från tassar och huvud.... :rolleyes:

Tacksam för ideér och tankar..

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Dette høres ut som da Buster var rundt fire mnd. Han har og foreksempel stjelt penalet, og han satt oppi sengen og tusjet på dyntrekket. Et ganske komisk syn egentlig :) . Jeg ryddet og stengte vekk alt som kunne gjemmes og som jeg var redd for, og smurte inn tapetet med fuktighetskrem (av alle ting :rolleyes: ) for når han ikke hadde noe annet å ta på så gikk det ut over tapetet. Det jeg så begynte å gjøre var å legge ut pappesker som han faktisk fikk lov å herje med å ødelegge, samt la ut godbiter over hele rommet pluss alle tyggeben og leker.

Noen hunder kan være veldig kreative når de er alene, og det var min til gangs. Men han vokste det av seg heldigvis. Han var heller ikke usikker, å det gjorde han ingenting å være alene i det hele tatt. Men han kjedet seg fort. Ikke var han understimulert heller, det var bare en periode vi måtte igjennom.

Mitt råd er rydd unna det du er redd for, steng vekk sko, smør inn faste gjenstander med et eller annet som smaker æsj, legg ut ting valpen kan ødelegge å herje med, og gled deg til den blir eldre :D . Det er mye bedre å komme hjem til en ødelagt pappeske, enn ødelagte finsko (eller strimlet tapet som jeg kom hjem til :P ) .

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Tack för svaret.

Jag får väl prova det...nu gäller det då bara att få tag på pappersaskar... <_<

Å en sak till...hur märkte du att han växit ur det där och hur lång tid tog det ungefär????

Jag har inte ditt problem med tapeterna för jag har nämligen stenvägg inomhus, den gillar iofs att bita på men den klarar han inte av att skada och jag räknar med att han slutar med det när han fått sina permanenta tänder.

Å istället för fuktighetskräm har jag köpt hem ättika och smort in valda ställen. Så nu biter han inte där längre......han slickar där istället.... *suck*.....jaja, aningens bättre iaf...

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Doruller og aviser er kjempekjekt for små bøller som ødelegger alt. Når min var rundt 5 mnd ødela han endel.. Jeg strødde godbiter rundt i rommet og gjemte overalt, la ut doruller og aviser- og han holdt seg til det. Han var heller ikke redd eller usikker, bare.. Kjedet seg litt.

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Jeg må nesten le litt, en virkelig oppfinnsom valp du har fått deg... :)

Jeg tror vel kanskje, ut fra det du skriver, at han har fått litt for dårlig tilvenning, og at du har gått litt fort frem. Men hva annet kan man gjøre? Jobb/studier hører liksom til hverdagen...

Når min BC var valp, var han et lite troll av dimmensjoner. MEN han har faktisk aldri ødelagt noe når han har vært alene hjemme, merkelig nok... Han kunne finne på allverdens når jeg var tilstede, men når han var alene tror jeg han stort sett tok livet med ro. Flaks antar jeg.. :D

Min forrige hund var stikk motsatt, ganske grei sammen med meg, men et skikkelig monster når hun var alene. Det gikk skikkelig for seg, omtrent som du beskriver. sofaputer og sko var favorittene hennes.

Jeg lot henne få et avgrenset område, og gjorde som flere her skriver, la ut masse som det var greit å tygge på., og leker som ga litt hjernebry. Kong stappet med godis, godis innpakket i doruller, aktivitetsball med godis etc.. Men det jeg tror gjorde utslaget for henne, var å få et avgrenset område. Etter en periode uten herværk på kjøkkenet prøvde jeg igjen å ha henne løs over hele leiligheten, men fortsatt med konger, baller etc, men da var det på'n igjen med herping.

Nå var dette en mye mindre hund enn din, så det var lett å avsperre områder, noe du antakelig sliter med, med din lille ponny, som lett skritter over grinder og stengsler...

Du sier at du har en mnd igjen av studiene før du har litt fri, du klarer ikke finne et alternativ denne mnd da, og sette igang med seriøs hjemme-alene trening når du har litt fri? Noen naboer som kan ha han, hund-dagis e.l. Evt ha han med i bilen, hvis du kjører til studiene?

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Tänkte bara ge lite feedback..lämnade honom "ensam" igår (passar en katt över helgen för att träna honom på att vara med katter..., så han var ju inte helt ensam...) och jag lämnade framme lite toarullar med godis i och även en 0,5l petflaska med godisbitar i. Sen gömde jag godisbitar lite överallt.

Å det gick jättebra, godisbitarna hittade och åt iofs katten innan jag ens hunnit lämna lgh men toarullen var "borta" när jag kom hem och petflaskan var tom. Det enda var att han legat i sängen och det är jag väldigt nöjd med.

Nu får jag bara se om det funkar lika bra utan katt i lgh att titta på.

Hoppas hoppas.... :-)

Lenke til kommentar
Del på andre sider

  • 4 weeks later...

Ville bara säga lite snabbt att nu när jag provat i några veckor med att ha saker framme som han kan leka med så är resultatet fortfarande jättebra. Han har inte förstört något allvarligare sen dess. Så tack så mycket för hjälpen och för er med samma problem så kan ju givetvis rekommendera det här.

God jul på er allihopa!

Lenke til kommentar
Del på andre sider

  • 3 weeks later...

Noen hunder gjør også dette fordi det føles trygt å leke med det som lukter av eierne, mens eierne ikke er hjemme.

Så det å legge frem ting som er typisk eiern, som dopapir, kan gi hunden en enkel tilgang på mennesketing som er trygge og fine, uten at det er ting som vi faktisk vil beholde :whistle:

Vår hund har nesten sluttet med dette, etter at jeg fikk sambo til å slutte å gi hunden kjeft for det...

Han hadde en periode på flere måneder nå der vi ikke kunne la ham være alene i stua for da gikk det pyntegjenstander, papirer og alt annet tyggbart med.

Men så sluttet vi å gi ham oppmerksomhet ved hjemkomst dersom han hadde tygget på noe, og har ham i gangen med en tyggeleke hvis vi skal være lenge borte, og det eneste han fremdeles har, er hangen til å hente sokker som han sutter på :ahappy:

Jo forresten, måtte redigere inn en ting til: leppepomade, og da spesielt lypsyl er en deilig snack. Den liker han så godt at han prøver å slikke den av leppene mine om han får sjangsen. Passer vi ikke på så tar han alt han kommer over. Men sånn er det med hund, visse ting må man bare lære seg å leve med og passe på :)

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Arkivert

Dette emnet er nå arkivert og stengt for flere svar

  • Hvem er aktive   0 medlemmer

    • Ingen innloggede medlemmer aktive


  • Nye innlegg

    • Noterer en nydelig dag med no stress. Virker som lysterapi, magnesium og lakseolje begynner virke. Ble bekymret da han begynte trekke i selen i forrigårs. Han har gått så naturlig pent i bånd hele tiden, som om programvaren var preinstallert da han kom ut av esken. I forrigårs begynte han plutselig trekke med viten og vilje. Flaks da, at vi hadde en privattime i går.  Hjemmeleksen vi fikk, med metoden for å reinforce krav om å holde seg bak skotuppene mine, den er litt i konflikt med stress-ned-prosjektet vårt, fordi Ede går høyt i stress når hans autonomitet blir utfordret. Peser og får virkelig vondt av det. Å bli stilt absolutte krav til er noe annet for ham å forholde seg til enn å bli tilbudt frivillige oppgaver mot god betaling.  Fordi jeg måtte ta en selvstendig avgjørelse i hva jeg oppfatter som et dilemma: belaste det nevroendokrine stressystemet ved å kreve disiplin i halsbånd, eller prioritere stress-ned-prosjektet, så valgte jeg utsette hjemmeleksene og gå rolig tur med "ikke trekke" og "ikke gå i veien for meg" som eneste krav, og så være veldig bevisst på å bare belønne når han selvstendig gjør de riktige valgene uten å bli bedt, uten godbit i hånda eller hånda i lomma.  Jeg har nemlig ikke nok erfaring til å føle meg sikker på å klare gjennomføre hjemmeleksene fra privattimen alene uten å forårsake mer stress på det endokrine systemet hans enn godt er.  Det viste seg å være en god vurdering. Foruten noen få barnlige byks av glede som i korte øyeblikk strammet båndet mer enn akseptabelt, så var Ede SÅ flink og rooolig og grei hele veien. Naturlig slak line. Når han vimser bytter han i de aller fleste tilfellene side bak meg. Kun noen få uakseptable avskjæringer rett foran meg, og de kom helt på slutten av turen, tett på hverandre, antakelig fordi han er sliten og i bakhodet husker at det der var måten å få bli plukket opp i bæreslynge på. Han velger å gå pent og pyntelig på min venstre side mesteparten av tiden, uten å forvente belønning for det. Det går nå an å hale tiden ganske lenge uten at det stresser ham når han selv velger å gå fot for å se om det kommer en utbetaling. Selv hjemveien gikk rolig og avslappet. Først 10 meter fra porten hjemme kom første stressutbrudd med trekking. Gladstress de siste meterne av en timelang spasertur i mitt tempo. En klar forbedring. Han ble skuffa og såret av grensesettingen de siste meterne, for det virket helt sykt autoritært og tyrannisk og uten mål og mening for ham å bli hindret i å gladbykse gjennom porten og døren, inn til godis og myk og varm seng, men han tok det til seg at kravet "ikke trekk" gjelder de siste meterne av turen også. Ingen raptus da vi kom inn heller. Det var en milepæl. Bare la seg rolig og pyntelig til å sove. Perfect day. ..og det er før vi har fått noen CBD i posten.  Vi fikk forøvrig mail om å huske båndtvang fra i dag. Det har Edeward tydeligvis fått med seg.  Snudde seg utålmodig mot lykkeland mens muttern fomlet med kamera:   Oppdaget at muttern begikk en kriminell handling!! Reiste seg og kom inn hver gang muttern forsøkte gå lenger unna enn båndlengden for å få tatt et godt bilde. Her har han til slutt gitt opp å få muttern på rett kjøl og bare håper hun får tatt det ***** bildet før han svimer av i bekymring for å bli tatt og få et kriminelt rulleblad. Genetikk er ingen spøk. Ede identifiserer seg som sikkerhetspersonell og tjenestehund, og han tar de oppgavene alvorlig.   
    • Ja ikke den største oppfinnelsen 😂 Men kanskje noen hadde erfaringer å komme med; kanskje de elsker det kanskje hunden ble dårlig i magen på det. Kanskje det er bløtere enn annen v&h, kanskje noen opplever å måtte fôre dobbelt så mye på det som på en annen variant. Kanskje noen var superfornøyd og andre missfornøyd. I want to know it all 😂
    • Det finnes alltid unntak, men det bør aldri være grunnlag for anbefaling av en rase. Vil man helst ikke ha lyd/røyting/whatever så velger man en rase som vanligvis ikke har tendensene til det. Oppdragelse, trening og miljø kan påvirke, men genetikken kan ikke overstyres. Lyd på riesen er ingen overraskelse for meg, det er jo en hund med mye driv.
    • Er en del med god helse og super mentalitet også? Vår golden var på ingen måte taus, han bjeffet forholdsvis mye. Cavalieren vår var helt ekstremt gneldrete med vakt som sin selvpålagte hovedoppgave. Mest savage villdyr jakt-, vakt- og trekkhund jeg har hatt. Understimulert.  Ingen lyd på finsk lapphund og chihuahua, som begge fikk over gjennomsnittet med oppmerksomhet og stimuli. Begge rasene kjent som gneldrebikkjer, begge individene så og si tause, i motsetning til de to kjent for å være verdens enkleste og greieste, som i bunn og grunn var veldig hundete hund på mange måter, bl.a. ressursforsvar. Såfremt en skal trene og aktivisere hunden er oppdragelse og aktivisering vel så viktig som rase og genetikk, tror jeg. En golden som kjeder seg er ingen plysjhund, den vil bjeffe og ødelegge ting. En spisshund som får tilfredsstilt behov og blir trent trenger verken lage lyd eller ugagn. Kan lyd handle vel så mye om hvordan ulike raser blir valgt av ulike typer hundeeiere til ulike typer hundehold? Hvilke raser vil ikke bli gneldrebikkjer om en ofte og lenge av gangen plasserer dem i en kjedelig hundegård alene, hvor de kan se/høre/lukte forbipasserende? En gjenganger med små, såkalte gneldrebikkjer av selskapsraser er at eierne verken forstår dem eller trener dem, og så retter det seg når de får hjelp til å tolke hunden og interaktere bedre med den.  Jeg har forøvrig hatt store problemer med LYD på riesenvalpen jeg har nå (ikke en rase for trådstarter). Ikke noe jeg forventet, og er pga generelt konsensus om bjefferaser usikker på om det er genetisk lyd eller om det i hovedsak er miljøpåvirkning fra den individuelle mammaen. Fra mitt eget anekdotiske erfaringsgrunnlag tror jeg egentlig det siste. Det har tatt to mnd å bli kvitt problemet hjemme, ved å forstå mer av hva han vil når det kommer lyd, og hvordan respondere på det. Ikke super lystbetont oppgave å jobbe med, for jeg forventet ikke det problemet.  Den personlige efaringen min er altså at rase is like a box of individuals i litt større grad enn mange andre mener.
    • En del lyd og dårlig helse og mentalitet på dem.
  • Nylig opprettede emner

×
×
  • Opprett ny...