Gå til innhold
Hundesonen.no

Lyda på kommando och bara då


Anders

Recommended Posts

Hur länge tycker ni att man kan begära att hunden ska vänta på ens kommando när man tränar med dem?

Jag menar alltså innan dess hunden börjar göra grejer ändå.

Hmm...det känns som om jag fortfarande rör ihop det för er...jag tar ett exempel istället.

Om jag tränar min hund till att sitta och har kommit så långt att han sätter sig ner bra och nu vill jag få honom att bara sätta sig ner när jag säger sitt och inte annars.

Alltså står jag framför honom och han vet att jag har godbitar i handen (vi har ju tränat en stund....), jag säger inget på en stund för att se så att han väntar på mitt kommando.

Men till slut så kommer han ju att försöka på alla möjliga trix för att få godbiten. Jag menar, detta är ju själva grunden i klickerträning, att hunden själv provar runt olika saker självmant för att få bli belönad.

Så hur länge anser ni att hunden ska vänta på min signal för att man ska anse att han lyder min signal och inte annars? Hoppas ni förstår min fråga.... :rolleyes:

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Hur länge tycker ni att man kan begära att hunden ska vänta på ens kommando när man tränar med dem?

Jag menar alltså innan dess hunden börjar göra grejer ändå.

Hmm...det känns som om jag fortfarande rör ihop det för er...jag tar ett exempel istället.

Om jag tränar min hund till att sitta och har kommit så långt att han sätter sig ner bra och nu vill jag få honom att bara sätta sig ner när jag säger sitt och inte annars.

Alltså står jag framför honom och han vet att jag har godbitar i handen (vi har ju tränat en stund....), jag säger inget på en stund för att se så att han väntar på mitt kommando.

Men till slut så kommer han ju att försöka på alla möjliga trix för att få godbiten. Jag menar, detta är ju själva grunden i klickerträning, att hunden själv provar runt olika saker självmant för att få bli belönad.

Så hur länge anser ni att hunden ska vänta på min signal för att man ska anse att han lyder min signal och inte annars? Hoppas ni förstår min fråga.... :rolleyes:

Husk at å sitte stille og avvente også er en atferd hunden tilbyr på lik linje med alle andre. Da passer du bare på å forsterke akkurat den atferden. Eks.: Hunden setter seg...sitter og avventer i f. eks. 3 sekunder...da klikker du og belønner de tre sekundene. Så er det bare å bygge på sekund for sekund. Husk konsekvensene..skulle hunden f. eks legge seg..så bare vender du hodet bort et øyeblikk for å signalisere at det var gal atferd og prøver igjen med senket kriterie. Om du tenker på lydighetsøvelser kan det være greit å ha 20 sekunder som mål som hunden skal avvente inntill ny kommando blir gitt. Da gjelder nye 20 sekunder..Dette passer greit med øvelsene da du som regel får nye kommandoer fra dommeren innen den tidsrammen og er den treningsplanen gjennomført...er hunden konstant på nett under hele lydighetsøvelsen.

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Jeg tror ikke jeg riktig skjønner hva du mener, jeg. Mener du at hunden skal forbli passiv (altså hverken sette seg eller gjøre andre ting) til du sier kommandoen, eller mener du at den skal sitte over en lengre periode? Jeg forstod deg nemlig som at hunden skal vente på kommandoen, men at den da prøver alt mulig for å få deg til å klikke, mens du egentlig venter på en mulighet for å "overraske" den med å si "sitt". Kan du utdype?

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Jeg tror ikke jeg riktig skjønner hva du mener, jeg. Mener du at hunden skal forbli passiv (altså hverken sette seg eller gjøre andre ting) til du sier kommandoen, eller mener du at den skal sitte over en lengre periode? Jeg forstod deg nemlig som at hunden skal vente på kommandoen, men at den da prøver alt mulig for å få deg til å klikke, mens du egentlig venter på en mulighet for å "overraske" den med å si "sitt". Kan du utdype?

Hvems innlegg har du svart på?

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Jeg tror ikke jeg riktig skjønner hva du mener, jeg. Mener du at hunden skal forbli passiv (altså hverken sette seg eller gjøre andre ting) til du sier kommandoen, eller mener du at den skal sitte over en lengre periode? Jeg forstod deg nemlig som at hunden skal vente på kommandoen, men at den da prøver alt mulig for å få deg til å klikke, mens du egentlig venter på en mulighet for å "overraske" den med å si "sitt". Kan du utdype?

Jag menar det första. Han ska inte göra nånting, bara vänta på mitt kommando. Sen om han står, ligger eller sitter spelar ingen roll. Bara han inte ändrar läge i syfte att få en godbit.

Anledningen att jag frågar överhuvudtaget är för att jag läste i en bok nån gång att för att man skulle kunna påstå att man hade hunden under kommando-kontrol (eller hur man nu kallar det) så skulle vissa kriterier klaras av. Dels skulle den ju då lyda när man säger kommandot, men sen skulle den dessutom inte göra det när man inte säger kommandot och den skulle dessutom inte sätta sig när man säger nåt annat kommando. Det var nog några grejer till men dem har jag glömt.

Nu spelar det egentligen ingen jättestor roll för mig. Jag kommer ju ändå inte tävla i lydighet med en GD. ^_^

Mest för skojs skull när man ändå håller på att träna honom. Sen är det ju roligare om det känns som om han lyssnar på mig och inte bara provar runt så fort jag säger något.

Förstår du lite bättre nu? :-)

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Ja, nå skjønner jeg, og det var det jeg trodde du mente også. Grunnen til at jeg ville du skulle utdype, var at du tenker helt baklengs (sorry ;-) ). Å kreve at hunden ikke gjør noe før kommando, blir det samme som at du må trene hunden i å være passiv. Altså at passivitet blir en øvelse i seg selv. Dersom du vil teste at kommandoene fungerer, så må du trene på flere ting slik at hunden ikke alltid vet hva som kommer. Hunden er jo ikke dum heller. Om den vet at det eneste du trener på er "dekk" (tenkt eksempel), så vi lden selvfølgelig legge seg om den tror du vil si kommandoen. Dette er noe også konkurranseførere opplever fordi hunden gjenkjenner situasjonen. De tjuvstarter! Da må man avbryte og prøve på nytt, men å vente i evigheter, og dermed skape frustrasjon hos hunden, ser jeg ikke noe poeng i. Det er jo dessuten utrolig kjedelig!

Jeg ville heller trent på nye ting, for så å si kommandoen som du tidligere har lært inn. Om hunden da gjør øvelsen, så vil jeg være rimelig sikker på at øvelsen er under "stimuluskontroll" (er det ikke det det heter? :-) )

Etter hvert vil du få flere og flere øvelser som du kan plukke frem midt i en treningssituasjon og hunden blir vant til dette og vil være mer klar for "overraskelsene". Til slutt kan du kjøre flere av disse øvelsene etter hverandre, på samme måte som man gjør i en konkurranse. Er du riktig dyktig til å kjede adferder, så vil du kunne lære hunden at belønningen alltid kommer etter siste øvelse den gjør. Da vil den, i teorien, og etter masse trening, kunne utføre en hel rad øvelser uten belønning, fordi den venter på den siste øvelsen som vil føre til belønning.

Lenke til kommentar
Del på andre sider

Arkivert

Dette emnet er nå arkivert og stengt for flere svar

  • Hvem er aktive   0 medlemmer

    • Ingen innloggede medlemmer aktive


  • Nye innlegg

    • Noterer en nydelig dag med no stress. Virker som lysterapi, magnesium og lakseolje begynner virke. Ble bekymret da han begynte trekke i selen i forrigårs. Han har gått så naturlig pent i bånd hele tiden, som om programvaren var preinstallert da han kom ut av esken. I forrigårs begynte han plutselig trekke med viten og vilje. Flaks da, at vi hadde en privattime i går.  Hjemmeleksen vi fikk, med metoden for å reinforce krav om å holde seg bak skotuppene mine, den er litt i konflikt med stress-ned-prosjektet vårt, fordi Ede går høyt i stress når hans autonomitet blir utfordret. Peser og får virkelig vondt av det. Å bli stilt absolutte krav til er noe annet for ham å forholde seg til enn å bli tilbudt frivillige oppgaver mot god betaling.  Fordi jeg måtte ta en selvstendig avgjørelse i hva jeg oppfatter som et dilemma: belaste det nevroendokrine stressystemet ved å kreve disiplin i halsbånd, eller prioritere stress-ned-prosjektet, så valgte jeg utsette hjemmeleksene og gå rolig tur med "ikke trekke" og "ikke gå i veien for meg" som eneste krav, og så være veldig bevisst på å bare belønne når han selvstendig gjør de riktige valgene uten å bli bedt, uten godbit i hånda eller hånda i lomma.  Jeg har nemlig ikke nok erfaring til å føle meg sikker på å klare gjennomføre hjemmeleksene fra privattimen alene uten å forårsake mer stress på det endokrine systemet hans enn godt er.  Det viste seg å være en god vurdering. Foruten noen få barnlige byks av glede som i korte øyeblikk strammet båndet mer enn akseptabelt, så var Ede SÅ flink og rooolig og grei hele veien. Naturlig slak line. Når han vimser bytter han i de aller fleste tilfellene side bak meg. Kun noen få uakseptable avskjæringer rett foran meg, og de kom helt på slutten av turen, tett på hverandre, antakelig fordi han er sliten og i bakhodet husker at det der var måten å få bli plukket opp i bæreslynge på. Han velger å gå pent og pyntelig på min venstre side mesteparten av tiden, uten å forvente belønning for det. Det går nå an å hale tiden ganske lenge uten at det stresser ham når han selv velger å gå fot for å se om det kommer en utbetaling. Selv hjemveien gikk rolig og avslappet. Først 10 meter fra porten hjemme kom første stressutbrudd med trekking. Gladstress de siste meterne av en timelang spasertur i mitt tempo. En klar forbedring. Han ble skuffa og såret av grensesettingen de siste meterne, for det virket helt sykt autoritært og tyrannisk og uten mål og mening for ham å bli hindret i å gladbykse gjennom porten og døren, inn til godis og myk og varm seng, men han tok det til seg at kravet "ikke trekk" gjelder de siste meterne av turen også. Ingen raptus da vi kom inn heller. Det var en milepæl. Bare la seg rolig og pyntelig til å sove. Perfect day. ..og det er før vi har fått noen CBD i posten.  Vi fikk forøvrig mail om å huske båndtvang fra i dag. Det har Edeward tydeligvis fått med seg.  Snudde seg utålmodig mot lykkeland mens muttern fomlet med kamera:   Oppdaget at muttern begikk en kriminell handling!! Reiste seg og kom inn hver gang muttern forsøkte gå lenger unna enn båndlengden for å få tatt et godt bilde. Her har han til slutt gitt opp å få muttern på rett kjøl og bare håper hun får tatt det ***** bildet før han svimer av i bekymring for å bli tatt og få et kriminelt rulleblad. Genetikk er ingen spøk. Ede identifiserer seg som sikkerhetspersonell og tjenestehund, og han tar de oppgavene alvorlig.   
    • Ja ikke den største oppfinnelsen 😂 Men kanskje noen hadde erfaringer å komme med; kanskje de elsker det kanskje hunden ble dårlig i magen på det. Kanskje det er bløtere enn annen v&h, kanskje noen opplever å måtte fôre dobbelt så mye på det som på en annen variant. Kanskje noen var superfornøyd og andre missfornøyd. I want to know it all 😂
    • Det finnes alltid unntak, men det bør aldri være grunnlag for anbefaling av en rase. Vil man helst ikke ha lyd/røyting/whatever så velger man en rase som vanligvis ikke har tendensene til det. Oppdragelse, trening og miljø kan påvirke, men genetikken kan ikke overstyres. Lyd på riesen er ingen overraskelse for meg, det er jo en hund med mye driv.
    • Er en del med god helse og super mentalitet også? Vår golden var på ingen måte taus, han bjeffet forholdsvis mye. Cavalieren vår var helt ekstremt gneldrete med vakt som sin selvpålagte hovedoppgave. Mest savage villdyr jakt-, vakt- og trekkhund jeg har hatt. Understimulert.  Ingen lyd på finsk lapphund og chihuahua, som begge fikk over gjennomsnittet med oppmerksomhet og stimuli. Begge rasene kjent som gneldrebikkjer, begge individene så og si tause, i motsetning til de to kjent for å være verdens enkleste og greieste, som i bunn og grunn var veldig hundete hund på mange måter, bl.a. ressursforsvar. Såfremt en skal trene og aktivisere hunden er oppdragelse og aktivisering vel så viktig som rase og genetikk, tror jeg. En golden som kjeder seg er ingen plysjhund, den vil bjeffe og ødelegge ting. En spisshund som får tilfredsstilt behov og blir trent trenger verken lage lyd eller ugagn. Kan lyd handle vel så mye om hvordan ulike raser blir valgt av ulike typer hundeeiere til ulike typer hundehold? Hvilke raser vil ikke bli gneldrebikkjer om en ofte og lenge av gangen plasserer dem i en kjedelig hundegård alene, hvor de kan se/høre/lukte forbipasserende? En gjenganger med små, såkalte gneldrebikkjer av selskapsraser er at eierne verken forstår dem eller trener dem, og så retter det seg når de får hjelp til å tolke hunden og interaktere bedre med den.  Jeg har forøvrig hatt store problemer med LYD på riesenvalpen jeg har nå (ikke en rase for trådstarter). Ikke noe jeg forventet, og er pga generelt konsensus om bjefferaser usikker på om det er genetisk lyd eller om det i hovedsak er miljøpåvirkning fra den individuelle mammaen. Fra mitt eget anekdotiske erfaringsgrunnlag tror jeg egentlig det siste. Det har tatt to mnd å bli kvitt problemet hjemme, ved å forstå mer av hva han vil når det kommer lyd, og hvordan respondere på det. Ikke super lystbetont oppgave å jobbe med, for jeg forventet ikke det problemet.  Den personlige efaringen min er altså at rase is like a box of individuals i litt større grad enn mange andre mener.
    • En del lyd og dårlig helse og mentalitet på dem.
  • Nylig opprettede emner

×
×
  • Opprett ny...